Skärpta straff för brott i kriminella nätverk från och med den 1 juli

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Lagändringarna gäller från den 1 juli 2023 och syftar till öka tryggheten i samhället genom att minska de kriminella nätverkens inflytande. Med lagändringen vill man markera allvaret i de brott som begås i kriminella nätverk och syftar till att ge rättsväsendet större möjligheter att bekämpa sådan kriminalitet.

Lagen innefattar bland annat:

  • En ny straffskärpningsbestämmelse som avser våldsamma uppgörelse bland kriminella.
  • En ny straffbestämmelse som gör det straffbart att involvera personer under 18 år i brott eller brottslig verksamhet.
  • Skärpta straff för grovt olaga tvång, olaga hot, grovt olaga hot, rån, utpressning och grov utpressning.
  • Skärpta straff för narkotikabrott som avser försäljning av narkotika.
  • Beställning av narkotika för eget bruk föreslås kriminaliseras som försöksbrott, dvs. brottet ska anses ha begåtts redan när beställningen är gjord (idag krävs att den beställda narkotikan har nått beställaren för att försökspunkten ska vara uppnådd).
  • Presumtion för häktning ska gälla vid misstanke om brott vars minimistraff är fängelse i ett år och sex månader eller mer (idag gäller presumtion för häktning vid brott vars minimistraff är två års fängelse).

Ingen tydlig definition av kriminella nätverk

Regeringen har valt att inte ge någon tydlig definition av kriminella nätverk, då strukturen och graden av organisation varierar och det är således svårt att ge en enhetlig beskrivning. Regeringen menar att man tar sikte på de brottsliga gärningarna som sådana och inte specifikt gärningspersonens tillhörighet. Advokatsamfundet menar att avsaknad av definition av kriminella nätverk kan bli problematisk då flera av de föreslagna ändringarna kan komma att slå alltför brett och leda till ökat frihetsberövande av personer misstänkta för brott som inte begåtts inom ramen för kriminella nätverk, vilket förslagen tar sikte på. Advokatsamfundet menar även att det stora antalet straffskärpningar riskerar att göra systemet mindre förutsebart och leda till oklarheter vid tillämpning.