Billighetsskäl som domstolen kan ta hänsyn till

Kan man få kortare straff om man medverkar till utredning om sin egen brottslighet? 

När en domstol bestämmer påföljd för ett brott finns möjlighet för domstolen att ta hänsyn till så kallade billighetsskäl. De påverkar vilket typ av påföljd som ska dömas ut, men innebär också att straffet kan bli lindrigare.

I december förra året tog Högsta domstolen upp ett mål som avsåg just en sådan fråga, mer specifikt frågan om vilken strafflindring som ska ges till en tilltalad som har lämnat uppgifter av väsentlig betydelse för utredningen av det egna brottet. Högsta domstolens bedömning är sedan vägledande för liknande fall.

Fruktade för sina liv

I det aktuella målet hade två personer kontaktat polisen och berättat att de var tvingade att sälja narkotika och fruktade för sina liv. De lämnade uppgifter om narkotikahanteringen och därför genomfördes en husrannsakan i deras lägenhet. Då påträffades narkotika och en halvautomatisk pistol. De båda personerna åtalades därför för grovt narkotikabrott och grovt vapenbrott, tillsammans och i samförstånd. Den ena personen åtalades även för tre fall av narkotikabrott. 

Uppgifter av väsentlig betydelse för utredningen

Det är tydligt att Högsta domstolen anser att billighetsskäl ska användas med viss återhållsamhet. Billighetsskälet“att den tilltalade har lämnat uppgifter av väsentlig betydelse för utredningen”, ska motivera en person att medverka vid utredningen av det egna brottet. Att erkänna brottet räcker inte. Regeln kan därför inte användas när en person blivit tagen på bar gärning eller har erkänt brott efter det att utredningen nått så långt att det redan finns övertygande bevisning. Uppgifterna som lämnas ska vara av väsentlig betydelse för utredningen, att uppgifterna hjälper utredningen framåt på ett betydande sätt.  

Hur stor strafflindring?

Hur stor en strafflindring kan bli beror på hur mycket den tilltalade har medverkat, men också på vilket slags uppgifter som har lämnats. Man tar särskild hänsyn till om brottsligheten inte hade kunnat klaras upp utan medverkan under utredningen. 

I det aktuella fallet konstaterade Högsta domstolen att de utförliga uppgifter som de två personerna lämnade hade avgörande betydelse för att kunna genomföra utredningen, för att kunna säkra bevisning och för att det över huvud taget inleddes en förundersökning. Deras medverkan ledde till att grova brott kunde klaras upp. Med hänsyn till graden av medverkan och till brottslighetens straffvärde sänktes därför straffet för var och en av dem med två år. Fängelsestraffen bestämdes slutligen till 3 år och tio månader respektive 4 år.

Domen kommer att ha betydelse för framtida bedömningar av användningen av billighetsskälet “att den tilltalade har lämnat uppgifter av väsentlig betydelse för utredningen”.